8 oktober - Jag såg iallafall havet

Vaknade till nedanstående vy, gick på Spa, bloggade ifatt från Kroatien, käkade lunch (room service) och mötte sedan gästerna till middagen på kvällen.
Blev det något snorklat? Inte en meter faktiskt. Men NÄSTA gång... kanske.
 
Hade fått rum mot havet den här gången så jag SÅG iallafall havet även om jag aldrig var nere vid det.

7 oktober - Danger of death

Eftersom vi hade kikat på ad-Beidha igår eftermiddag hade vi bara Wadi Rum idag. Och dit är det inte så långt från Petra så vi var framme redan vid nio. Där satte vi oss på våra jeepar och åkte ut i öknen för att uppleva den innan vi landade i Aqaba för en dags avslappning.
 

En dyngbagge kom vandrande i Visitor center. Den hade säkert gått vilse eftersom kamelerna befann sig ute i öknen vid tillfälle.


Om man vill kan man välja att rida kamel (ca 20 minuter) från petroglyferna till Lawrence ställe där vi dricker te normalt.

Det blev inga fler bilder tagna från Wadi Rum idag och heller inte många från Aqaba. Men vi stannade i stan på vägen till Tala Bay och gick en sväng innan vi åkte till hotellet. . Jag passade på att fylla på pepparreserven till min kvarn där hemma. Väl på Marina Plaza skiljdes vi åt efter att ha bestämt oss för att ses imorgon kväll (sista kvällen)


"Danger of death" stod det på en skylt i Down town.

Efter utdelning av nycklar hade gästerna ledig eftermiddag idag och fritt hela dagen imorgon. Jag såg några till middagen men de flesta var ute på egen hand. Själv åt jag tidigt och gick och la mig tidigt. Jag hade en tanke på att gå ner och snorkla, men det stannade vid en tanke bara. Skulle det kanske vara så att jag för en gång skull har snorkelutrustningen med mig och ändå inte snorklar - igen?

6 oktober - På åsna i Petra

Ja, väckning kl 05.15 blev det. Och frukosten var klar kl 05.30, minsann. Det där har funkat si och så genom åren. Men idag funkade det! Stor glädje! När klockan var 06.20 satt vi alla i bussen och blev körda till Petras entré och kunde, som första grupp, gå in genom "grindarna".


Vi går sakta genom Petra. Det är mycket som ska berättas, visas och upplevas och det gör man när det bara är en grupp och inte mellan fem och femton samtidigt.


Vid halv tio brukar jag vara klar och då har vi mellanlandat för toabesök och té/kaffe/färskpressad apelsin/granatäpplejuicepaus. Idag var jag med en sväng på lilla museet bara för att upptäcka att man plockat bort föremål därifrån, bland annat vattenledningen i keramik som jag hade pratat om. Nedrigt, tycker jag.


Idag frångick jag mina principer, att inte rida åsna. Men jag bestämde mig att ta en åsna med några gäster, tillbaka till kungagravarna för att gå upp i Urngraven.


Och dit klättrade vi upp och passade på att äta vår matsäck som vi köpt på fikastoppet.


Jag gick tillbaka till ingången tidigt tyckte jag - bara för att mötas av gäster som kommit ännu tidigare. Det här är första gången där de flesta var klara med Petra typ 1,5 timme innan avtalad mötestid och ville därifrån. Intressant! När alla var samlade åkte vi till ad-Beidha (Lilla Petra) och efter den korta promenaden där (ca 20 minuter) for vi mot hotellet för avslappning och bad i varma poolen innan middag.


På kvällen hade vi bokat Petra by night efter önskemål. Varken jag eller Khaled visste hur showen var upplagd den här säsongen men hoppades att man hade utvecklat eventet sedan 2010 men det hade man visst inte lyckats med. Det som är coolt är att gå i Petra när det är mörkt. Och mörkt är det. Den enda beslysningen denna afton är levande ljus i papperpåsar (Ja, du läste rätt). Du kan läsa på Tripadvisor om vad andra tycker om den här showen, som kostar 12 JD i förköp och du ordnar taxi t o r hotellet själv. (Vi betalade vår busschaufför lite extra och fick bekvämt skjuts fram och tillbaka).

Utsikt från Petra mot hotellstaden utanför ingången på väg mot bussen.

5 okt - Christos R.I.P

Vi startade skapligt tidigt för att kunna komma till Petra en vettig tid på kvällen. Vi började med mosaikerna i Madaba, fortsatte till korsriddarborgen Kerak, for en bit på Kings highway och avslutade dagen med ankomst till Beit Zaman utanför Petra. Det blev inte så himla mycket fotat idag men några bilder får du.
 


Mosaiker i Heliga martyrernas kyrka. Den längst ner höggs bort i modern tid och hänger numera i Louvren i Paris...


Utsikt över Arkeologiska parken som var stängd när vi kom - men som sedan öppnade så vi kunde ta en sväng där också. Dessvärre var statliga mosaikskolan stängd pga lov. Dessutom kunde vi inte se palestinakartan live eftersom man hade begravning för Christos som precis hade dött och kartan var täckt. Däremot gick prästen med på att öppna kyrkan så gästerna kunde kika in och vara med i stundens allvar. Det var ju lite schysst ändå!

Vi åkte en stund (och åt lunch) på Kings Highway innan vi svängde ut på Desert highway för att kunna ta oss till Kerak där vi vandrade runt för att sedan fortsätta mot Petra. Och visst kom vi fram skapligt, trots att jag stannade vid Moses vattenkälla. Det blev till och med tid för ett dopp i den varma, goa poolen för de som inte ville ta en tupplur innan middagen. Det blev dock tidigt i säng. Inget nattsudd den här kvällen inte, för imorgon är det som bekant tidigt väckning. Närmare bestämt kl 05.15. Men mer om det kommer i nästa inlägg :)

4 oktober - Öde Israel

Vårt program idag bestod av att besöka Betania där Johannes döpte Jesus, bad i Döda havet, promenad på Neboberget, en titt på Madabamosaiker och så en vandring i Wasat al-Bala (souken i Amman runt Kung Husseinmoskén). Bara häng med!

BETANIA
Vi var först på scenen och vandrade i sakta mak på den delvis nya stigen mellan Tamariskerna. Jag tog inga bilder på platserna du redan har sett. Däremot har jag väl aldrig upplevt att det andra sida Jordanfloden var helt dött! Kanske man var upptagen med att bygga muren mot Jordanien, tänkte jag. Den som de började bygga för två månader sedan. För du vet väl att israels militär har börjat bygga ytterligare en mur? Man planerar att göra den 500 km lång och den vätter mot Jordanien och man motiverar det med att man är rädd för IS-invasion, berättade min lokalguide. Idag undrade jag om alla militära förband höll på med det och inte hade tid att vakta gränsen vid Dopplatsen, för inte en själ var där!


Märkligt dött! Och vad gäller murar så har Israel byggt ett par stycken tidigare som bekant. Israel-Gazabarriären som byggdes 1994 men utvidgades 2005 till att omfatta gränsen mellan Gazaremsan och Egypten. Den andra är 670 km lång, mot Västbanken också byggd 1994. Den kallas av Israel för "säkerhetsstängsel" eller "antiterrorstängsel" och de berättar att terrordåden har sjunkit tack vare dessa. Nu är det inte bara murar alltihop. Barriärerna består av taggtrådsstängsel, elektroniska övervakningssystem, bevakningstorn, djupa diken och militärvägar. På en del ställen är "murarna" åtta meter höga. (Om du är intresserad av att läsa mer om den här typen av murar gå in här.)

DÖDA HAVET
Från Jordanfloden och Betania fortsatte vi till Döda havet och idag åkte vi till uppfräschade O-beach. Och ja, det får godkänt. Det finns krokar att hänga väskorna på, sötvattendusch, Dödahavslera (ett måste om man är vid Döda havet anser jag) som en man smörjer in dig med för 3 dinarer - och man har byggt en brygga ut från stranden som gör att man kan kliva ur lättare än på stora stenar.


Tips för att kliva i och ur utan att skvätta upp starkt saltvatten på dig själv och andra: Gå ut på bryggan. Sätt dig ner på den lilla rampen som sticker ut 90 grader, och glid ner i vattnet (det är lite grundare på sidan in mot land) så du känner botten - sen kliv i. Och för att komma upp. Flyt intill bryggan, ta tag i en av öglorna och dra dig fram till samma ramp. Häv dig upp alternativt kliv upp och ta hjälp av en gul (lite ostadig) pinne. Jättelätt att komma i och ur då! Och återigen. Skvätt INTE! Ingen vill ha dödahavsvatten i ögonen - tro mig!


Det finns solstolar för den som föredrar att sola framför att ta ett bad i sötvattenpoolen, där det tyvärr spelas väldigt hög musik.


Jag och min lokalguide, Khaled, övervakade alltihop tills alla varit i havet och de som ville hade fått leran insmord och stod och väntade den obligatoriska kvarten (eller tills man fått elefanthud). Sen blev det !I och bada" igen.


Härlig dödahavslera täckte denna kropp även denna vecka!

NEBOBERGET
Efter lunch lämnade vi Döda havet och vände hjuöen mot Neboberget för att "träffa" Moses. Han var en intressant gubbe. För gubbe blev han. Det berättas nämligen att han blev 120 bast! Han lär ha levt på 1300- eller 1200-talet f.Kr. och enligt traditionen var det han som skrev Moseböckerna (Torah). Men visste du att han inte bara räknas som profet i Kristendom? Utan även i islam? Och Bahai (en islamvariant som utvecklades i det shiamuslimska Iran i mitten av 1800-talet)? Och den kanske mest otroliga religionen Rastafari (en rörelse som växte fram under 1930-50 bland fattiga människor av afrikanskt ursprung på Jamaica)? Idag följde vi en bit i hans fotspår upp till Mt Nebo.


Antingen har jag missat den är cypressen varje gång eller så är den ditsatt den här hösten. För där var den iallafall och istället för önskningar i toapappersknutar på olivträden så var det önskeknutar här istället idag.


Påven Johannes Paulus planterade ett olivträd vid sitt besök år 2000 som du kanske minns. Så här fina oliver växte på det trädet idag.

Från Neboberget åkta vi till kooperativet som tillverkar mosaiker. Efter att ha visat de fyra teknikerna blev det förstås besök i deras lokal och där passade jag på att fylla på mitt förråd med Dolmens bodylotion som jag bara har en tub kvar hemma nu. Några av gästerna frågade om serien går att köpa online och jag hittade en sida nyss faktiskt som verkar vara en säljsida. Produkterna är inte lika billiga som i Jordanien förstås (där kan jag ju dessutom fixa specialerbjudanden) och jag har inte tagit reda på om de skickar till Sverige (vilket isåfall gör produkten ännu dyrare så klart). Men märket FINNS att köpa online. (Här är länken till sidan iallafall http://dolmen-care.com/en/DolmenLine/)


Vi åkte i utkanten av Madaba tillbaka till Amman och det var febril slaktaktivitet överallt. Det var ju sluttampen på festligheterna.

SOUKEN I GAMLA STAN
Vår chaufför skjutsade oss till hotellet så att de som ville kunde lämna sina våta badkläder och saker vi köpt på vägen, för att sedan följa med mig in till gamla stan. Precis som jag skrev igår var det mycket stängt så vi var inte kvar så himla länge. Men det var trevlig promenad bara för att insupa atmosfären. Jag tror dock att det bara var jag som handlade. Jag var ute efter nya abayas (traditionell muslimsk kvinnodräkt som ser ut som långklänning) och innan vi tog taxi hem hade jag köpt en svart och en turkosgrön. Jag somna de nöjd och glad och laddade för morgondagens flytt till Wadi Musa (Petra)

Bland annat besökte vi marknaden med frukt, grönt, kött, kryddor och mer därtill.

3 oktober - Haj i sikte

Nu undrar du kanske? Vaddå Haj i sikte i Amman? Ja, nu menar jag ju inte djuret haj utan Haj (uttalas hadj), det vill säga pilgrimsfärden till Mecka. Vi kom nämligen lagom till när muslimerna kom hem därifrån och det var dags att ha fest i tre dagar.
 

Utsikt från min balkong över den beiga, oändliga staden Amman.

Eftersom det var fest-tider fick vi vända lite på programmet mot vad jag brukar köra. Så vi startade med liten rundtur i Amman på väg till Citadellet där Khaled (veckan lokalguide) fick vakterna att motvilligt släppa in oss bakvägen och öppna tidigare för oss. I like!


Kung Abdullag I:s moské med de blå kupolerna är en ny moské som stod klar 1989. Den rymmer 7.000 bedjande inne och 3.000 utanför på gården. Kvinnoavdelningen rymmer dock bara 500. Den stora kupolen mäter 35 meter i diameter. Att man valde den blå färgen på kuploerna  är för att den representerar himlen.


Raghadans flagga (60x30 meter) vajade idag och det gör den på en av världens högsta flaggstänger, 126,8 meter hög. Den högsta finns sedan 23 september i grannlandet Saudi Arabien (Jeddah) och mäter 171 m och bär en flagga på 32.5x49.35 meter enligt Guinnes world records.


På Citadellet tog vi en sväng på museet och jag fotade en av mina personliga favoriter. En kvinnostaty från byn med runt 3000 invånare - Ain Ghazal utanför Amman - och som beboddes mellan åren 7250 och 5000 f Kr. Just den här statyn är tillverkad 6.500 år före Kristus. Coolt va?


Herkules kanske du känner igen? Du vet han med de där storverken och som man gjorde film om helt nyligen. Hans tempel får illustrera resten av besöket på Citadellet idag. (Du hittar trailer till filmen här)

Från Citadellet for vi upp till Ajloun, det lilla muslimska fortet där vi smög runt och klev upp till utkiksplatsen.


Ingången till Ajloun med duvslaget där flaggan vajade lite svagt.

Dagen avslutades med promenad i Jerash som ligger i den bergig region öster om Jordanfloden som vi känner som Gilead. Här har man inte bara hittat den romerska stadens administrativa delar utan även bosättningar som är 6500 år gamla.


Området vi går runt i den här dagen är främst från romarnas storhetstid. Den inträffade ungefär när Kejsar Hadrianus tillträdde och då påstås det ha bott runt 20 000 invånare här. Du kan ju tänka sig så glada de blev när han till och med kom hit på besök!


Musikerna underhöll oss som vanligt i romerska teatern som rymmer 3000 åskådare.

Eter dagens utflykter hade jag tänkt att jag skulle ha åkt ner till souken, men blev avrådd av chaufför och lokalguide. Det skulle vara fullt med folk ute på stan och väldigt svårt att få taxi, kanske inte förrän vid midnatt. Med detta besked valde jag att ändra till morgondagen, trots att det var fredag. Det kändes inte helt bra att åka ner och chansa idag.

På kvällen behövde en gäst läkare och därefter komma till ett apotekt. Det får man försöka ordna. Men det där enda öppna apoteket (pga helgen) som skulle ligga så nära var på taxiavstånd kom vi fram till.  Det blev ett litet annorlunda äventyr, det!

20 april - Fast i bussen

Vi lämnade Tala Bay och åkte sedan Desert Highway hela vägen upp till Amman med bara ett fikastopp på vägen. Det blev den traditionsenliga hamburgaren med pommes innan det var tid att gå till gaten.
 

Dags att lyfta från Queen Alias flygplats i Amman


Långt bort kan du ana Svarta havet

Mellanlandningen i Wien var kort eftersom mitt Arlandaflyg skulle gå 50 minuter efter att jag landat från Amman. Men något gjorde att vi blev fast i bussen från gaten under drygt tjugo minuter och vi lyfte lite senare. Vad vi väntade på fick vi aldrig veta...


Tråkig vy från bussfönstret

Men till slut fick vi åka iväg och gå ombord på vårt lilla (för det var det) flygplan och kunde åka mot Arlanda.


Det kändes skönt att äntligen få kliva på planet och kunna taxa ut

Solen gick ner och efter att ha landat fick jag mitt bagage vid 23-tiden (helt) och kunde sticka upp till hotellet för lite sömn - och imorgon hade jag sovmorgon! Mitt tåg gick inte förrän vid halv ett. Men det vet ju både du och jag att det inte blir så mycket sovmorgon. Det ordet tycks min hjärna glömt bort helt...


Jag hade bara mobilen att ta kort med men lite mysig ser väl solnedgången ut ändå väl

19 april - Ett par timmar solstol

Jag bestämde mig som alla andra gånger, att IDAG skulle jag gå ner till Röda havets strand och lägga mig i en solstol. Men idag blev det faktiskt av efter att bara ha tänkt tanken i fyra år. Ja, ja. Bättre sent än aldrig!

Tre timmar i solstol orkade jag med innan jag gick tillbaka till hotellet och satte mig med datorn och sedan lunchen i knät för att på kvällen möta upp lite gäster till middagen klockan 19. De flesta gästerna låg vid havet hela dagen, några åkte in till souken och några låg vid poolen. Men ingen var på hotellrummet, det är ett som är säkert.
 

Med en citrondryck med mynta i handen, hade jag den här fina vyn ifrån stranden
 

Jakarandan blommar för fullt nere i Marinan


Den gula kannan har också mycket blommor

18 april - Oadi ramm

Det är så Wadi Rum uttalas och det var ju dit vi skulle bege oss idag, förstår du. En härligt varm och solig dag i jeep på terrakottafärgad sand och bland rosa sandstensberg. Kolla!
 

Buskarna i öknen blommar efter vinterns regn


Vi var fyra jeepar ute idag

Färgerna i den här öknen är fantastiska


Det blev en kameltur för de som ville - jag avstod eftersom vi är inte helt kontanta kameler och jag

Programmet är lite ändrat den här säsongen så istället för att åka in särskilt till souken, stannar jag och tar en orienteringspromenad på väg till hotellet istället. Eftersom jag fått en massa frågor om jordanska kryddor i vår mat under den gågna veckan stannade vi hos "min" kryddbutik.


Butiken är fylld med kryddor ialla färger

Från Aqaba åkte vi till Tala Bay där vi checkade in runt två-tiden. Jag tog även en lite orienteringspromenad där för att mina gäster skulle hitta snabbaste vägen ner till havet och slippa ödsla tid på att leta. Efter det skiljdes vi åt. Jag hade sedan hotellserivice kl 19 i middagsrestaurangen samma kväll och kvällen efter. Men de flesta såg jag inte förrän avresedagen :) Fast det är precis så det ska vara, tycker jag. Den här en och en halva dagen ska vara till avslappning utan guiden som annars har bestämt tider för väckning, återsamlingar vid guidningar, toalettbesök, fika och mat!

17 april - Petra för hela slanten

Tidigt på morgonen, precis när solen gick upp, åkte vi ner till ingången till Petra och tillbringade sedan hela dagen där och i ad-Beidha (Känt som Lilla Petra bland turister).

Här är dagens fotokavalkad från Petra först.
 

Väder och vind har slipat bort de flesta inskriptioner men här är en som berättar om att Abdmank valt platsen för sin (familje-)grav


Obeliskgraven, två våningar med ett Triclinium (bankettsal med tre bänkar) på nedersta våningen


Ihjältrampad skorpion ca 12 cm lång


Nabatéernas vattenkanal med en ingång som är 12 meter hög och som du kan vandra igenom om sommaren när det garanterat inte regnar


I minsta springa där det kan finnas lite näring, växer det något


Nabatéernas gud Dushara


Naturliga bildformationer finns det gott om i området, vissa tydligare än andra - här en fisk som förvandlas till elefant


Nabatéernas gudar på rad


Vattentrappa med en kamelförare (t vä) och hans tre kameler


Skattkammaren


En av de många höga platserna


Kamelförare live


Nabatéernas teater som blev utvidgad av romarna


Ökenmyra som hittat någon bra-att-ha-grej


Hästtransport kan köra dig 2 km för 25-30 dinarer utan dämpning


Turistpoliser ser man då och då också. 


Träd i klyka mitt i berget


Hästar som tar dig 800 meter gratis, vilket i realiteten kostar dig 3-5 dinarer i dricks
 

Det är gott om geckos i området som älskar att sitta och sola sig på stenarna


Och små ödlor också

På eftermiddagen förflyttade vi oss till ad-Beidha som ska ha fungerat som ett karavanhotell. Här kommer ett par bilder därifrån också.


I nabatéernas stora vattencicstern var grundvattennivån högre än någon annan gång på året


Jordanska brännässlor med sina blombollar


En liten Dushara vid entrén in till Biclinium


Freskerna i Biclinium (bankettsal med två bänkar) fascinerar fortfarande


Trappan från ad-Beidha till Petras centrum


Man undrar ju hur det såg ut innan väder och vind slipade bort fasaderna


Triclinium med svart tak. Beduinerna bodde och lagade mat över öppen eld här fram till mitten av 1980-talet

 Utsikt över en bråkdel av Petra-området som är 264 kvadratmeter stort

Efter denna fantastiska dag åkte vi tillbaka till hotellet för en dusch innan vi åkte till Al Qantarah för middag. Imorgon åker vi till en av de vackraste öknarna i världen på förmiddagen och vidare till Aqaba för lite sol och bad.

För ordningens skull ska jag presentera en ny teori som en f d lokalguide presenterar om Petra. Här är ett klipp från Australian ABC News TV.


Spännande med nya teorier även om just den här, som menar att Petra skulle ha varit ett Universitet, känns något tveksam i dagsläget

16 april - Upp och ner

En underbar dag med solsken (ja, och så mosaiker, korsriddarhistoria och incheckning i Petra). Vi startade dagens resa med utflykt till Madaba, mosaikstaden och idag började vi med Arkeologiska parken.
 

Mosaiker från Arkelogiska parken


Citronträden blommar för fullt vilket bina verkar vara glada över för dom var det gott om

Från parken tog vi en promenad upp till St George för att kika lite närmare på Palestinakartan. Det var ju påsk den här veckan och en massa gudstjänster och när vi kom fram visade sig att kyrkan var stängd! Ja, det var ju inget vi kunde göra åt detta men jag tog min sedvanliga genomgång framför plakaten med kartan på. Jag bad min lokalguide att dubbelkolla om vi verkligen inte fick komma in bara en liiiiten stund - och plötsligt fick jag reda på att om vi skyndade oss på, skulle vi få komma in och se den live! Vi skyndade oss på.


Jerusalem med omnejd


Döda havet med båtar som samlar Bitumen


Jeriko med omnejd

Jordanfloden med simmande fiskar och bördiga landområden med buskar och gaseller


Paus med Barazek (kaka med sesam och idag också pistagenötter) och en granatäpplejuice

Från St George förflyttade vi oss i rikting mot Apostlakyrkan där en vakt vinkade fram mig till ett område som man inte har fått komma intill förut. Och vad hittade jag väl där? Två svastikor, en vänd en motsols och en medsols. Den motsols står för mörker, olycka och har mer negativ energi medan den medsols står för ljus, lycka och har positiv energi - fast den symbolen "stals" ju av nazisterna på 1920-talet när de ställde symbolen på skrå och gjorde den till sitt signum. Idag ses detta positiva anrika märke som symbol för ondska... Galet!


Svastikan är en en uråldrig symbol för lycka och vishet, vilket kanske inte gemene man tänker på när de ser en


Vi åkte Kings highway men det var väldigt disigt av sand i luften


I kalkstenen finns gott om fossiler från när Medelhavet översvämmade området för mellan 3 och 4 miljoner år sedan


Maklouba betyder Upp-och-ner och är en slags allt-i-ett-gryta med ris, grönsaker (och kyckling i vanliga fall men den serverades separat idag)


Lunch med rödbeige utsikt

Mitt på eftermiddagen kom vi så till Kerak och största korsriddarborgen i Jordanien.


Fortet i Kerak uppfördes 1142 men intogs av Saladins män 1183

Från Kerak hade vi två och en halv timmes körtid till Petra. Här checkade vi in på Marriot, vårt nya hotell för vårsäsongen. Och ja, Marriot är ju alltid Marriot så det finns inte så mycket att säga om hotellet, förutom att det finns en (kall) utomhuspool med fantastisk utsikt över Petra då kanske.

15 april - Nästa år kan det vara försent

Från Amman åkte vi till Betania (Bethany beyond Jordan) först idag. Det var lite disigt men varmt ändå.
 

Så passerade vi havsnivån och fortsatte nedåt till cirka 350 meter under havet


Jordanfloden blir allt mindre och mindre


Grundvattnet var förhållandevis högt på Jesu dopplats där Johannes Döparen ska ha döpt Jesus


Nya grek-ortodoxa kyrkan nere vid Jordanfloden med sina gyllene kupoler


På Israels sida var det kollektiva katolska dop


Johannes Döparen tros ha bott i en av grottorna i området

Vi skulle vidare neråt mot jordens inre. Närmare bestämt till Döda havet som ligger på jordens lägsta punkt. I år 428 meter under havet (sjön sjunker ju cirka en meter per år). Här blev det bad och lerinpackning innan vi åkte till Samarah Mall för lite lunch. Om du inte redan har badat i Döda havet med 33,7% salthalt bör du göra det i år. 2015 lär vattenledningarna som ska släppa in Röda havets vatten - enbart är två gånger saltare än andra hav - vara slutfört och då sjunker salthalten!


För att hindra att Döda havet försvinner helt ska man släppa in Röda havets vatten


En god lunch med Döda havsutsikt

Efter bad och lunch åkte vi tillbaka mot Amman med två stopp på vägen. Dels Mt Nebo, dels Nebo Pearl (kollektiv som arbetar med mosaik).


I olivträden på Mt Nebo knyter man in önskningar


Platsen där Moses stod och såg ut över Kaanans land för 3500 år sedan


De gula bollarna på Acacia saligna (eller är det en Acacia pycnantha?) blommar för fullt


Nya kyrkan och gamla klosterdörren


Mosaikgolv

Idag hade vi lite mer energi och så halva gruppen åkte ner till souk Al Bukharieh, Ammans äldsta marknadsplats. Alltid lika mysigt att gå där, tycker jag.


Vi startade vår promenad med en färskpressad apelsinjuice. Några hos Emad al-Halabi, några hos hans grannar mitt över för att det skulle bli lite rättvist.


Det blev kryddinköp

 Och fruktinköp. Det som gick åt mest var lådorna med solmogna jordgubbar för 3 dinarer (ca 30 kronor)

När mörkret lade sig tog vi ett par taxi tillbaka till hotellet för att där äta middag och ladda för morgondagens eskapader när vi skulle röra oss mot Petra.

14 april - Sol hela dagen

Vaknade till blå himmel och det blev en varm dag uppe i norra Jordanien tillsammans med min härliga norska grupp.
 

Morgonvy från mitt fönster på hotell Imperial

Första dagen började vi norr över och besökte först muslimska fortet i Ajloun.


Ajlounborgen byggdes av Saladins brorson Izz al-Din Usama 1184


Den här veckan var det skolresor till landets största sevärdheter så vi var i perioder omgivna av barn och ungdomar hela veckan som ville fotograferas med oss och frågade "What's your name" oräknerliga gånger.


Foto på fisken i kyrkan som låg där fortet finns idag


Kanonkulor av sten till katapulterna som var ett av vapnen jämte pilbågar och armborst på den här tiden
 

Vägen ner från fortet var påskpyntad med gatumålningar


Kan rekommendera en kopp mintté eller kardemummakaffe från den här mannen som står nedanför fortet

Efter Ajloun åkte vi ner till Jerash, bäst bevarade grek-romerka byn utanför Italien, där vi promenerade i de administrativa kvarteren cirka två timmar.


Hadrianus port byggd till hans ära inför hans besök i staden år 129


Norra Tetraphylonen markerar korsningen Cardo Maximus och norra Decumanus Maximus. Den kan du se på väg till norra porten som markerade början på romerska vägen mot staden Pella


Norra teaterna för sång, musik och skådespel


Vyer mot det allra heligaste i templet till huvudgudinnan i Jerash, Artemis


En gecko som envist vände ryggen till vandrade på muren till tvillingbröderna Sankt Cosmos och Sankt Damiens kyrka


Ovala platsen (Forum) och i dungen du ser bakom ligger Odeon (mindre teater för poesiläsningar och musikkonserter)


Måste ju ta med Zeus tempel också även om han inte var helt lika viktig som Artemis


Rosépepparen blommar och har kart samtidigt

Från Jerash styrde vi hjulen mot Amman igen för att besöka Citadellet som ligger på en av Ammans först bebodda kullar.


Även om det finns spår från bronsålderbosättningar är det den grek-romerska perioden samt Umayyaddynastin som visar sig tydligast.


Ett tempel till får du idag. Det här menar man är till Herkules och armbågen och fingrarna kommer från en staty som var över 9 meter hög


Ricinträden blommar för fullt med röda taggbollar. Och idag lärde jag mig att norrmännen inte åt ricinolja (användes som laxermedel i Sverige förr) utan har vuxit upp med fiskolja istället - och äter det än idag

Det var fullt med drakar i skyn idag, styrda av barnen i Amman. Det är en mycket populär sysselsättning på kullarna här och när jag fick se dom kom jag på att det var länge sedan jag såg sådana segla runt i Sverige. Här får barnen lära sig bygga drakar själva och sedan lära sig manövrera och vill man kan man tävla i att komma högst.

Det var en dag fullspäckade med upplevelser och fakta så vi åkte tillbaka till hotellet allihop. Ett besök i Souk Al-Bukharieh i det man kallar downtown Amman (äldsta delarna) planerade vi efter morgondagen istället. Vår andra rundresedag är lite mer avslappnad med bland annat Döda havet så det tyckte alla passade bättre och så fick det bli.

13 april - Arlanda- Wien- Amman

Upp och hoppa 04.10 till hotellfrukost på Arlanda - det är inte dumt inte. Spänningen var olidlig. Skulle jag anse att den var värd 165 kronor? Ja, det var den! Så efter att ha ätit frunch bar det iväg till säkerhetskontroll och ett kort besök på Taxfree... där det inte blev mycket handlat.
Chokladkulorna kostar 149 kr för 400 gram och jag köper 137 gram för 26 kr hemma ;) Och då så slipper jag dra på det i en väska en hel vecka!
Men rostade nötter för 19 kr och en miniflaska bubbel från Wayne´s Coffee för 25 kr blev det iallafall innan jag gick till gaten och flög till Wien, nu med 23 norska gäster i följet.
 

Nej, det är inte mycket som är billigt på flygplatser längre


Så bar det av, upp över Wien mot Amman


Och vidare upp ovanför molntäcket
 

Men blev jag överraskad över huvudrätten? Inte alls faktiskt. De har en rätt som serveras sedan ett år tillbaka: Pasta i ostsås med en ituskuren körsbärstomat och två minibitar squash. Okej, såsen är rätt god men det blir liiite tjatigt, alltså
 

Under lunchen passerade vi snötäckta berg som stack upp genom molnen


Och så lämnade vi fastlandet

Och flög vidare ut över Egeiska havet

Över Cypern

In över Israel och Tel Aviv


OCh snart passerade vi jordandalen och floden som bildar gräns mellan Israel (t hö) och Jordanien (t vä). Det blågrå i diset nedanför vingspetsen är Döda havet, i år 428 meter under havet (ytan sjunker ca en meter per år)

Straxt var vi inne på jordansk luftrum. Imorgon startar rundresan på riktigt och det ska bli så himla rooooooligt

16 november - Vackra Madeira!

Det blev en tuff dag. Jag åkte med TAP och dröm om min förvåning att det var tajtare mellan sätena där än på SAS och Norwegian! Och maten får ett medelbetyg. Det var inte särskilt gott. Men fram kom jag! Efter en mellanlandning i Lissabon lanade vi på Funchals flygplats runt midnatt!
 


 
Från flygplatsen tog jag taxi till hotellet, checkade in och kröp sedan snabbt till kojs och laddade för morgondagens eskapader. Och jag väljer att sammanfatta tre rundresor (en i november och tre i december)  i samma inlägg för att vara lite rationell. Men räkna med mycket bilder (läs: blommor) för Madeira är FULL med blommande växter året runt!

14-15 november - Bo på Arlanda

Hemresa från Jordanien, två övernattningar på Arlanda för att sedan åka till Madeira! Så såg schemat ut för de närmaste dagarna. Första natten bodde jag på Ibis Styles. Andra natten på Sky City.
 

Efter frukost blev det förflyttning

Eftersom jag nu bodde på flygplatsen och hade tillgång till flygbussarna tog jag den in till city och gick lite på stan. Provade vandrarkängor mest hela tiden, för det var det jag behöver. Och så passade jag på att äta en jämrans god biff innan jag åkte tillbaka för att sova.


November - sammanfattning Aqaba

Hemma i Aqaba igen!
 

November - sammanfattning Wadi Rum

Lite öken måste jag ju visa från rundresand femte dag. Jag måste nog medge att den här öknen är speciell och liknar inget annat jag har varit i. Nu kommer vi ju dit på förmiddagen men jag har varit där både tidigt vid soluppgång och solnedgång. När ökenkatten börjar bryta igenom tystnaden, ja då är det fasiken snudd på paradiset.


Molnen stod lågt över Petra när vi åkte söder ut den här morgonen. Men så vackert!
I Wadi Rum fick vi se en Halo-ring runt solen. Magiskt! Sådana bildas i samband med att solen skiner genom höga moln med sexkantiga iskristaller. Inget märkvärdigt egentligen eftersom de uppstår var ungefär var fjärde dag men vi hinner sällan lägga märke till dem. Förr i världen, när man såg en Halo, trodde man att det var en varning från gudarna. Idag använder SMHI sådana för att tolka vädret. (Läs mer om halofenomenet på smhi.se/)


Jag har för mig att jag berättade om den lilla valpen jag ville ta med mig hem. Här är den. Veckan efter när vi kom förbi var den försvunnen....

November - sammanfattning Petra

Jamen då kör vi lite fler bilder från Petra nu då! Varsågod!
 


Al Beidha (Lilla Petra)
Måste ju visa de fina freskerna som det berättas att Nabatéerna har målat här. Är själv speciellt förtjust i Pan som spelar på sin flöjt... Det finns inte så mycket kvar av målningarna men det som finns är jättefint.


November - sammanfattning Madaba, Kerak, Wadi Musa

Madaba med Arkeologiska parken
 


Kerak
 

En av gångarna i fortet är så mysig, speciellt när vi inte har några människor i vägen. Bra fotostopp!
Och bilden nedanför är utsikten mot Döda havet där uppifrån

Wadi Musa
 
Vid Moses källa i Wadi Musa stod en man och fyllde på vatten när vi kom. Vi frågade om vi fick ta kort på honom och han ställde gärna upp på bild.
Den andra bilden är från vårt mysiga hotell med poolen som håller 28-gradigt vatten och som många fruffar runt i efter en heldag i Petra.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0