7 februari 2013 - Från Agra med tåg till Varanasi

Just den här rundresa gick lite andra vägar än jag brukar ta. Idag började vi i spökstaden Fatehpur Sikri (Segerstaden) som anlades av mogulhärskaren Akbar I efter att ha besegrat en grupp furstendömen i Rajputana, också kallat Rajwar (motsvarar ungefär dagens Rajastan). Akbar är en intressant person som bland annat älskade kunskap. Eftersom han var analfabet, bjöd han in studenter som fick debattera och diskutera olika ämnen medan han satt och lyssna. Han blev därför en oerhört lärd man och ödmjuk härskare.
 

Fatehpur Sikri, byggd i röd sandsten med inslag av marmor, skulle dock bli Akbars huvudstad i endast  drygt 10 år. Man tror idag att staden övergavs av politiska anledningar och en ny huvudstad anlades i Lahore.

Innan vi åkte vidare till Taj Mahal svängde vi in vid Kohinoor Jewellers, känd för sina smaragder och en väldigt speciell samling av tredimensionella broderade tavlor. Var och en av tavlorna väger runt 90 kilo. För att förstå storheten i dessa behöver man se dem så får du chansen så ta den. Ibland lånar man nämligen ut konstverk till finare konstmuseer. Shams hedrades som en nationell skatt redan före sin död 1999 och han hann utbilda många lärjungar. Deras arbete finns till salu här.

Enligt uppgift ska en saudisk shejk på 70-talet ha erbjudit konstnären Sheikh Shams Uddin nästan tre miljoner dollar för en av tavlorna - "Chess" - men konstnären tackade Nej. Just den tavlan har tusentals ädel- och halvädelsstenar inbroderade och tog honom mer än 20 år att färdigställa.

På Kohinoor Jewellers finns även en våning för Kohinoor smyckeskollektion, som inkluderar nyare design och antikviteter, inklusive bitar som ägs av Mumtaz Mahal, för vilka Taj Mahal byggdes. Där rådde dock fotoförbud....
 

"Goods shepherd" tog mästar Shams 18 år att brodera i guldtråd.

Ett annat mästerverk är “Bouquet”, sydd i satinsöm (även kallad damaststygn). Varje blomma broderades först separat för att sedan sättas ihop till bukett  och vasen är dekorerad med ädel- och halvädelstenar på totalt 20.000 karat! Mitt foto gör inte på långa vägar denna tavla rättvis, som tog Shams 1000 timmar och 11 år att få klar.
 
Då var det dags att åka från de vackraste tavlor och juvelver du kan tänka dig, till ett annat mästerverk.

Akbar I fick en son som han döpte till Jahangir. Denne efterträdde honom själv som härskare, och även om Jahangir hade ett visst mått av framgång är nog en av hans söner mer känd. Det är nämligen ingen mindre än Shah Jahan. Han lät bygga mausoleet Taj Mahal åt sin favorithustru Mumtaz Mahal vid hennes död. Jag har ofta förmånen att komma till Taj Mahal tidigt på morgonen, när det fortfarande är nästan folktomt. Idag kom vi på eftermiddagen, en milsvid skillnad.


Taj Mahal finns på Unescos världsarvslista sedan 1983 och 2007 utsågs platsen till ett av världens sju nya underverk. Och man är rädd om byggnaderna. Man kan välja att ta av sig skorna när man besöker området, och det brukar jag göra, men idag tog jag på mig såna där käcka plastöverdrag istället. Och dagen till ära fick två vita Ibis bli fotograferade i mausoleets i trädgård.
 
Kvällen kom och det var dags för oss att ta oss till tågstationen. Framför oss hade vi snart 14 timmars tågresa till Varanasi.
 

I väntan på tåget kunde vi se stora svartråttor springa fram och tillbaka. Du ser ett av hålen de kom upp och ner i, i mitten av bilden. Denna gnagarart (Rattus rattus) härstammar just ifrån Indien och Sydostasien. Visste du att Svartråttan anses, tillsammans med hamstrar och ekorrar, vara en av källorna till att pesten spred sig så snabbt under 1300-talet?
 
Att åka tåg i Indien är ett äventyr i sig. När tåget stannar på perrongen, och det kommer inte alltid i tid, har man 15, 30 sekunder och om man har tur upp till en minut på sig att komma ombord, sedan rullar det. När man har en grupp på 30 personer får man göra smågrupper som hastar in med sin packning i olika dörrar för att det ska funka. Faktiskt väldigt kul, fastän kaotiskt kan man säga. Men än så länge har jag inte förlorat någon resenär på någon perrong.

Vi letade upp våra hytter och så småningom gick vi och la oss för natten och försökte vänja oss vid främmande ljud och att toaletten var ett hål rakt ner på perrongen...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0