29 november - C.R.O.W.D.E.D
Idag ska ni få lite jämförelsebilder från Petra. Alltså, ni vet ju att jag är i Petra vid halv sju på morgonen. Klockan sju under vintern. Och ni vet också varför jag är där precis när solen stiger upp på himlen. För att ge gästerna upplevelsen av hur Johann Ludwig Burckhardt kan ha upplevt promenaden genom ett övergivet Petra, där han gick med sin get mot Arons berg. Mina bilder har alltså tidigare varit från ett folktomt Petra. Idag tänkte jag visa er skillnaden om du väljer att komma senare. Låt oss fara iväg!
Romarna vaktade ingången till Qasr al-Bint (templet till huvudguden Dushara) och Ali, en av åsneförarna, var på väg ner till jobbet.
Dom vackra mineralfäragde kungagravarna passerade jag förbi upp till min utkiksplats där jag senare åt min matsäck med några gäster.
Och här är det slut med bilder utan folk.
Nu ska du få en uppfattning om hur det ser ut ett par timmar efter att vi kommer. Det här är vad de flesta får uppleva när dom kommer till Petra... stackarna. Dom vet inte vad dom missar. Men dom kan ju bocka av att ha varit där, förstås... Men häng med nu!
Galet mycket folk. Jag vet. Och det här är ändå inte högsäsong. Jag undrar hur mycket dom här besökarna egentligen blir visade av sina guider på vägen ner till Skattkammaren, som för många är det ultimata i Petra. Men du ska veta att det finns hur mycket spännande som helst att visa och berätta om.
Efter åttta timmar i Petra så åkte vi tillbaka till hotellet. Ett besök i varma poolen eller baren stod på programmet för många, innan vår gemensamma middag. Imorgon skulle vi åka vidare och då var det öknen i Wadi rum som skulle besökas!
Efter åttta timmar i Petra så åkte vi tillbaka till hotellet. Ett besök i varma poolen eller baren stod på programmet för många, innan vår gemensamma middag. Imorgon skulle vi åka vidare och då var det öknen i Wadi rum som skulle besökas!
Kommentarer
Trackback
