19 november - Simma med fiskar

Det stannade inte bara vid en tanke den här gången. Idag gick jag faktiskt ner till Röda havet och snorklade. Det har hänt i flera år att jag TÄNKT gå ner och bada och snorkla men det har bara inte blivit av!
 

Idag kom snorkelutrustningen på detta ansikte. Och det var det väl värt, kommer ni snart se! Här är nämligen bilderna jag tog. För inte nog med att snorkelutrustningen var med. Jag hade även kommit ihåg att ta med mig undervattenskameran!


Det är så klart vatten att man har kanske 40 meters fri sikt. Nu är simområdet inhängnat eftersom det blir strömt långt ut så det finns ändå vissa begränsningar. Men att snorkla längst stranden kan man väl inte säga är helt fel heller, va?


Ödlefisken är harmlös. Här ligger den och jagar.


En gammal favorit fick jag se. Här ligger en Skorpionfisk (eller Stenfisk om du vill), en av dom giftigaste fiskarna i världen faktiskt, så den vill man INTE trampa på. Du ser inte taggarna nu men fiskarna fäller upp den nålliknande ryggfenan när dom störs eller känner sig hotade. Den syns knappast där på botten eftersom den kamouflerar sig och smälter in med omgivningen. Här ligger den under bryggan och lurar, men det fanns dom som låg ute i vattnet där folk simmade. Det kanske var lika bra att dom inte visste om vad som lurade på botten. Själv har jag alltid badskor när jag inte känner till botten och dom var på nu också.



Några blåsfiskar kom också på besök, också en giftig fisk. Ja, det var många sådana här idag. Den har fått sitt namn eftersom dom vid fara kan blåsa upp sig med vatten eller luft. Det ser du på mina två bilder. Dom äter bland annat musslor, sjöborrar, krabbor och koralldjur och har därför effektiva tänder att ta sönder skal med. Men du kanske har hört talas om blåsfiskar i annat sammanhang? I Japan äter men en sorts blåsfisk, fugu. Det är en delikatess som bara får beredas av speciellt utbildade och examinerade kockar. Det mesta av giftet är koncentrerat till skinn och inre organ, framförallt levern, som enligt lag inte får säljas över huvud taget och som på restauranger hanteras som riskavfall. Giftet hämmar aktiviteten i muskler och nerver och leder till andningsförlamning, oftast med dödlig utgång. Man räknar med 34-64 förgiftningsfall och 0-6 dödsfall per år. Men det ska vara en delikatess så jag antar att dom tycker att det är värt att ta risken att äta den...

En annan giftig fisk och en ny favorit, får ett helt eget fotokapitel. Det är Drakfisken. Det fanns varningsskyltar om den på stranden. Den är nämligen full med vassa taggar. På engelska kallas den ibland för Turkey fish (kalkonfisk) och Lion fish (Lejonfisk). Det som är mest spännande med den här är att den här helt orädd. Den backade inte för mig när jag kom. Det var jag som snabbt backade istället när vi råkade komma oroväckande nära varann. Men jag tycker verkligen den är helt underbar. Som flest simmade jag med sex stycken - och då tillät jag mig att känna mig lite orolig och hade propellerseende hela tiden runt omkring mig.


En var precis nedanför trappan som man klev ner i vattnet på. Den gällde det att ha koll på.


Visst är det en vacker fisk!


En jagade småfisk. Den verkade jaga på eftermiddagen när dom småfiskarna anlände i stora stim.


Alltså, kolla vad fin!
 

Vid en av stenarna full med koraller fanns möjlighet till skydd, dels i en minigrotta men även liksom under stenen. Undrar bara vad de behövde skydda sig emot.

Foto på den jagande Drakfisken uppifrån. Här ser man hur småfiskarna försökte komma undan när den gjorde utfall.
 
Jag var i mycket och snorklade idag. Men jag hann med att få lite sol på kroppen också. Det var jätteskönt att få ett par timmar på stranden med gästerna. På kvällen hade vi gemensam middag och efter det väntade ju packande igen. Imorgon var det dags för gästerna att åka hem till Sverige medan jag skulle stanna i Amman tills nästa grupp skulle komma ner.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0