25 september - Bästa utsikten iallafall

På förmiddagen åkte jag in till Linköping för att titta på en lägenhet i Eskadern. En etta så klart, på 23,5 kvadratmeter för drygt 2.300 kronor. Egentligen mer än min budget tilltåter, eftersom det (konstigt nog) skulle bli dyrare resekostnader också, men jag ville ge den en chans.
 

Det var fantastisk utsikt från lägenheten som låg på tionde våningen.

MEN... Efter att ha hunnit till Skatteverket på sex minuter från stationen (på den tiden är jag ju hemma när jag går från stationen i Mantorp) och på ca 50 minuter upp till Eskadern kändes det redan galet. Dessutom försökte jag, via Östgötatrafikens sida, hitta bussar som gick från Eskadern ner till stan men hittade bara buss 2, 16, 546 som alla gick från Universitetssjukhusets Södra entré. Då skulle jag behöva gå bort dit. Buss 18 som skulle gå utanför på gatan, hittade jag bara en massa kryss i tidtabellen intill Eskadern. Kändes inte bra alls. Det här skulle innebära en hel del taxiresor till och från stationen således...

Sedan var lägenhetens korridorhall med öppet trinettkök (som bestod av diskbänk, två lösa kokplattor och ett litet kylskåp) tveksamt praktiskt. Badrummet var så litet att jag inte skulle få plats med min hylla. Men det som fällde avgörandet var den lilla garderoben till källarförråd. Jag insåg att jag inte skulle kunna flytta in i lägenheten om jag inte sålde del av mitt bohaget, som redan är sparsamt, och min saker på vinden. Detta var icke aktuellt!


När jag passerade Eltons och Naimas dagis hade jag redan ringt och tackat Nej till lägenheten.

Jag hade bestämt med Martina att vi skulle ses på stan och det blev både shopping och lunch ihop. Hon hade med sig Albin som fick mammatid medan Simon var hemma och hade pappatid.


På BR fick jag veta att det här är Albins önskan till julklapp, så jag gick tillbaka och köpte den efter att vi hade skiljts åt. (Några veckor senare fick jag veta att det också är Eltons högsta önskan. Bara att köpa en till då!)

Ja, så var det ju utsikten jag tackade nej till... Jag hade utan tvekan kunnat trivas med den! Synd att inte lägenheten och jag funkade ihop.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0