20 oktober - Manavgat Gamla stan i Antalya

Inget nytt under solen. Vi kör mail-programmet först:
Dag 6 Antalya och gamla stan 
Idag utforskar vi Antalya närmare. Medelhavsregionens provinshuvudstad har ett brett spektrum av kulturhistoriskt arv och naturliga skönheter. Efter en utförlig stadsrundtur ser vi på gamla stan i Antalya. De labyrintartade gränderna omgivna av bougainvilleor och de välskötta turkiska herrehusen i gamla stan förmedlar en unik känsla av mediterran vardag. Vid det efterföljande besöket i en smyckesfabrik och en lädermanufaktur har vi möjlighet att shoppa. (ca.80 km)
 
Och NBK:s program på plats:
Och idag förflyttade vi oss från Manavgat in till Antalya. Hotellet kom vi till först på eftermiddagen.


Manavgat igen.


Apelsinodling.


Höbalstillverkning.


Annorlunda skylt för en handelsträdgård.


Här ska Expo 2016 hålla till.

Innan vi kom till Antalya tillbringade vi tid ända fram till lunch på två demo-stopp. Först i juvelbutik där vi fick en visning och tid för shoppning. Det var jättefina grejer - som jag inte behövde.


Glömde ju fota i butiken men denna krims-krams-groda får illustrera besöket.

Sedan var det stopp på läderfabriken med modevisning. Den enda jackan jag ville ha kostade 1600€. Det var en sådan där supertunn, lätt jacka som kan rulla ihop och ha i en pytteliten påse/väska. Men en jacka för två månadsbudgetar, nej, den plånboken har inte jag - och inget behov av någon tunn skinnjacka heller, så det blev inget shoppat där heller.


Känns som väldigt bekväma skor att gå i, verkligen.

Efter dessa två stopp fortsatte vi in mot Antalya där vi skulle äta lunch i Kaleiçi, som är namnet på Gamla stan.
 

Ovanstående bilder är från busstransporten och promenaden ner till restaurangen.

Lunchen åt vi på en restaurang belägen i den gamla stadsmuren och ett av de tre vakttornen som fanns där under romartiden (200-talet). Det fungerade senare som ammunitionsförråd och sedan 1974 som restaurang.


En restaurang med spännande historia. Synd att inte maten var lika spännande för den var rent av tråkig. Vi hade att välja mellan kyckling eller grillad fisk och min kyckling var torr och den grillade fisken smakade visst inget. Servicen lämnade dessutom övrigt att önska när de dels kom med fel drycker, eller inte kom förrän maten var uppäten. Men jag åt iallafall så jag blev mätt.

Efter lunchen blev det en liten promenad i Kaleiçi, som fram till andra världskriget var det enda som fanns i Antalya. Här är lite bilder från den promenaden.

Hamnområdet som har sitt ursprung i Romartiden.


Stranden vid hamnen.


Efter den gemensamma promenaden fick vi lite tid på egen hand och då försökte jag hinna orientera mig lite inför min kommande vecka här.


Vy över den räfflade Minareten (Yivli Minare) från 1300-talet, ett av Kaleiçis landmärken.


Den blev lite märklig, bilden på klockstapeln (Saat Kulesi), ett annat landmärke som ligger nära Paşa Camii moskén. Jag tror båda dom byggdes i slutet 1700-talet, början 1800-talet. Det finns inga bra uppgifter om byggnadsår, tyvärr. Men jag är säker på att det var under Osmanernas tid.


Jag bestämde mig för att leta reda på Argos hotel, dit jag skulle flytta imorgon. Och efter lite sökande fann jag det. Jag gick in och presenterade mig så nu har vi bestämt att jag kan komma redan på förmiddagen. (Incheckningen är annars efter kl 14.). Det ser jättetrevligt ut.
 

Utsikt från plattformen över platsen där vi hade återsamling.


Här har du klocktornet, räfflade moskén och minareten till Paşa Camii samt en av portarna på samma bild. 

Kvällens hotell låg i moderna delen av Antalya men det gjorde inget. Jag skulle ju bara bo här en natt. Mina medresenärer skulle lämna hotellet kl ett på natten och jag kunde lugnt sova vidare till nästa morgon.


Trevliga rum men kanske inte roligast utsikten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0