19 oktober - Ürgüp Caravanseraj Manavgat
Då kör vi igen. Programmet enligt mailet från TTS:
Dag 5 Konya – Antalya
I regionen Kappadokien finns fler än hundra mystiska underjordiska städer. I en av de här labyrintliknande städerna undersöker vi hemligheterna i det underjordiska samfundet. Längs med den historiska silkesvägen finns en rad palats (serajer) från medeltiden. På ett besök lär vi oss mer om de sociala aspekterna om de här allmännyttiga byggnaderna. Resan fortsätter genom Taurusbergen till Antalya. (ca. 515km).
Dag 5 Konya – Antalya
I regionen Kappadokien finns fler än hundra mystiska underjordiska städer. I en av de här labyrintliknande städerna undersöker vi hemligheterna i det underjordiska samfundet. Längs med den historiska silkesvägen finns en rad palats (serajer) från medeltiden. På ett besök lär vi oss mer om de sociala aspekterna om de här allmännyttiga byggnaderna. Resan fortsätter genom Taurusbergen till Antalya. (ca. 515km).
Programmet enligt NBK på plats:
Det blev ju inget besök i någon underjordisk by. Som bekant gjorde vi det tidigare i veckan. Vi hade ett toalett/fikastopp på ett seraj men jag undrar fortfarande över det där med sociala aspekter som skulle avhandlas gällande dessa välgörenhetsinstitutioner...
Den här dagen var det avresa tillbaka mot kusten. Vi fick igår veta att vi inte skulle bo i Antalya den här natten heller utan ännu en natt i Manavgat. Vi skulle istället byta hotell igen nästa natt och bo i Antalya. Jag blev klart besviken. Det skulle alltså bli enbart EN natt i regionens huvudstad. Jag som hade räknat med tre när jag läst programmet (och läser det en gång till nu. Såg däremot att man har ändrat på hemsidan nu när jag var inne 21/11).
Och som vanligt var det tyst i flera timmar i bussen så jag kunde lyssna på mp3 eller slumra. Kändes mycket, mycket märkligt att vara på en tyst rundresa.
Det är fullt med pumpor på fälten. Undrar om alla ska vara med om Halloween?
Solen och molnen bildade vackra mönster på kullarna på väg ner mot Taurusbergen.
Karavanseraj
Vårt första toalettstopp var på en Karavanseraj och jag tänkte passa på att berätta var det var för plats. Vad jag känner till var det ingen välgörenhetsinrättning utan fungerade som hotell och restaurang för, i det här fallet karavanresenärer längs Sidenvägen. Här kunde dom vila sig. Den här vi stannade vid var uppförd på en plats där det hade legat en Seraj men nu var ombyggd så det var lite svårt att få en korrekt uppfattning över hur det hade sett ut en gång i tiden. Däremot hade vi ett annat stopp lite senare på dagen, som var återuppfört precis som det hade sett ut och enligt beskrivningen nedan.
En typisk karavanseraj var nämligen en kvadratisk eller rektangulär byggnad med yttre murar, en portal som var tillräckligt bred för att tillåta stora eller tungt lastade djur, såsom kameler att passera igenom. Gården var nästan alltid utan tak och mot innerväggarna fanns spiltor och kammare som rymde köpmänen, deras anställda, djur och handelsvaror. Här kunde man också köpa vatten och mat till både djur och människor. Det fanns tvättrum så handelsmännen kunde tvätta av sig vägdammet. De kunde också köpa djurfoder och annat att ta med sig på vidare transport. Serajerna låg en dagsresa ifrån varandra för att handelsmännen och deras dyrgriper skulle slippa ligga ute på natten. Och allt kostade pengar...
Serajer var av stor ekonomisk, social och kulturell betydelse för de regioner där de byggdes. Att föra resenärer tillsammans från öster och väster, underlättade utbytet inom kultur, språk, religion och seder som har blivit grunden för många av de kulturer i Centralasien idag. Det var dåtidens Mr Google, kanske?
Serajer var av stor ekonomisk, social och kulturell betydelse för de regioner där de byggdes. Att föra resenärer tillsammans från öster och väster, underlättade utbytet inom kultur, språk, religion och seder som har blivit grunden för många av de kulturer i Centralasien idag. Det var dåtidens Mr Google, kanske?
Det här karavanserajet (säger man så?) hade tak och kändes väldigt instängt.
Vi fortsatter vidare över platån mot Taurusbergen och vi åkte samma väg tillbaka som vi kom för några dagar sedan.
Varning för snö-skyltar fanns det längs vägen över Taurusbergen.
Detta Seraj var likt ursrpunget och jättefint. Det kostade 5 TL att gå in och ännu en gång ångrade jag mig att jag inte betalade och gick in när de andra ändå bara fikade eller handlade i turistbutiken.
Vid bussen hittade jag lite kändisar, såsom Osman I och Süleyman den magnifike.
Det har ju redan regnat en del så det är dags för skörd.
Majsen är redan skördad på de flesta ställen. Nu väntar man på att fåren ska komma ner från bergen och äta upp gräset. Men när jag såg de här torra fälten kom jag att tänka på något helt annat: Pappahammar. Så därför får du aktuell snutt som en liten oväsentlig bonus.
De som jobbar på fälten eller på byggen bor ofta i husbilar eller tält av presenningar.
In mot Konya fick jag se skyltar som handlade om att det råder förbud att dricka kranvatten.
I en tunnel fick jag se ett bekant emblem: Den tvåhövdade örnen - från början en hettitisk symbol som sedan har använts av en binge stater (Bysans, Romarriket, Österrike och Ryssland) och dynastier (i Armenien, Serbien, Montenegro, England, Skottland etc etc)
Fiffigt att ha uthyrningsstationer av cyklar. Hyr här, lämna någon annanstans.
Lunch
Vi åt lunch på en bensinstation. Sådär buffé, men jag hittade iallafall något så jag blev mätt.
I möbelbutiken bredvid restaurangen hittade jag ryschiga överkast som jag undrade över hur man kunde vilja ha det hemma.
Det fanns gott om sådan här gatustånd längs vägen.
Fikapaus i Taurusbergen.
Taurusbergen vid trädgränsen.
Seminomaderna höll på att flytta med sina djur, ner mot den varmare kusten.
Havskontakt igen.
Ett härligt fruktstånd på vägen ner mot Manavgat.
Manavgatfloden passerades vi över ännu en gång denna resa.
Och husens tak blev platta.
Hotellet vi fick bo på den här natten var jättefint - med jättedyrtoch märkligt spafolk..
Det här var vårt hotell näst sista natten.
På första hotellet vi bodde blev jag erbjuden 90 minuter Turkiskt hamam för 39€. Idag när jag bokade, visserligen VIPbehandling med kaffe så kostade det mig 70€. Jag vet inte vad jag tänkte på. Men det blev bokat och klart iallafall. Jag åt en snabb middag och gick sedan iväg.
Det började bra men plötsligt mitt i behandlingen går massösen ut och kommer tillbaka med en man som berättar att massösen hade informerat honom om att jag hade väldiga problem och borde köpa till lymfdränage också. Men vad f-n! Där låg jag naken under ett badlakan, omtöcknad efter den första massagen och så skulle jag fatta beslut om en TILL massage.Jag kom av mig helt och så förstås Okej, om det nu var så illa ställt.
Men det där var garanterat uträknat, det förstod jag efteråt, när jag fått reda att han hade gjort samma sak med en annan resenärs fru! Jag tog upp det med den här mannen som jag fattade var förestånader. För jag var verkligen upprörd. När jag frågade om han brukade klampa in hos kvinnor så där, förklarade han att vi båda hade haft väldigt tjocka vader. Män råkade inte ut för samma problem. Och detta var för att vi hade suttit länge i en buss från Kappadokien. Hur visste han att vi kom från Kappadokien idag? Nu hördessutom till saken att mina vader jämte handleder och vrister är det absolut smalaste på denna kropp och vaderna var allt annat än svullna. Det där var bara bullshit! Det var enbart överraskning för att skrämmas.
Inga svullna vader här inte och har heller inte varit på flera månader!
Jag kom irriterad från Spa vid halv elva och gick och la mig direkt. Nästan dags var rundresans sista dag för mig. Det var nästan så det kändes skönt att jag skulle ha tid på egen hand nu. Och imorgon skulle jag äntligen komma till Antalya!
Kommentarer
Trackback
