13 juli - Kan du ladda upp din koreografi?
Det blev en dag med blixt och dunder men ett hav som var nästan helt stilla. Mycket märkligt. Men det kom en och annan vindby och en av dem tog en del av takpanelen så den hamnade på däck. Ett tag regnade det så sikten var mindre bra. Annars var det väl inget speciellt med det här vädret. Vi har varit med om värre, ju!
Det kom lite kastbyar då och då och en av dem kröp under takpanelen och tog ner den på däck. Det var ju inte schysst, va?
Vi ankom Makarska där de som ville följde med på min promenad. Det regnade så det blev på med ponchon. Vi tog turen lite tvärtom idag och började med Franciskanerklostret.
Idag hade vi turen på vår sida, för idag hade man öppet på Malakologiska museet, trots att det var söndag. Tyvärr fick jag inte ta bilder inne men jag kan berätta att det är en samling snäckor och snigelhus från världens alla hörn, det ena vackrare än det andra. En del var rena fantastikreationerna och såg ut som om en konstnär hittat på hur den skulle se ut. Nog överträffar naturen konsten alltid!
I entrén ligger fossiler från tiden innan den första massdöden som inträffade för 251 miljoner år sedan. Då dog nästan 95 % av alla havslevande arter ut - det största massutdöendet i jordens historia (hittills). Under den preioden dog 53% av de havslevande familjerna, 84 % av de vattenlevande släktena men också cirka 70 % av de landlevande arterna (växter, insekter och ryggradsdjur). Galet! Den stora massdöden efter det var för runt 65 miljoner år sedan när dinosaurierna gick åt.
Det är alltid de dominernade djuren som går åt, så människan står nog på tur... vi vet bara inte när och hur. (Notera att vi har haft fem perioder med massdöd men de jag nämner är de största. Forskarna Raup & Sepkoski och Rohde & Muller förutspår nästa naturliga massdöd om 10 miljoner år. Vad människan själv hittar på kan man ju aldrig riktigt säkert säga...)
I klostret blommade Fikonkaktusen för fullt.
På torget står St. Markus och vakar över oss.
På marknaden var det mest frukt och grönt så jag handlade inget. VI har ju trots allt frukt på båten i skålar på bordet.
Efter vår promenad unnande jag mig en krämig kula jordgubbsglass som jag snabbt satte i mig.
Snart redo för Kaptensmiddag.
Soparnik trollades fram även idag! Mums!
Det blev inte särskilt mycket dans den här kvällen. Däremot kom Toms dotter Elena med sin fiol och spelade ett stycke för oss och Rade, Tom, Dominik och Bariša (Toms och Dominiks far) sjöng en avslutande dalmatisk sång tillsammans med musikerna.
Kapten Toms dotter, Elena, hade med sig sin fiol och spelade lite grann för oss.
Ett oväder likt många andra.
Det kom lite kastbyar då och då och en av dem kröp under takpanelen och tog ner den på däck. Det var ju inte schysst, va?
Vi ankom Makarska där de som ville följde med på min promenad. Det regnade så det blev på med ponchon. Vi tog turen lite tvärtom idag och började med Franciskanerklostret.
Franciskanerkyrkan var öppen så vi smet in där när vi ändå var i klosterträdgården en sväng. Men kan du tänka dig! Jakarandan var överblommad. Vi hittade bara EN klase!
Idag hade vi turen på vår sida, för idag hade man öppet på Malakologiska museet, trots att det var söndag. Tyvärr fick jag inte ta bilder inne men jag kan berätta att det är en samling snäckor och snigelhus från världens alla hörn, det ena vackrare än det andra. En del var rena fantastikreationerna och såg ut som om en konstnär hittat på hur den skulle se ut. Nog överträffar naturen konsten alltid!
I entrén ligger fossiler från tiden innan den första massdöden som inträffade för 251 miljoner år sedan. Då dog nästan 95 % av alla havslevande arter ut - det största massutdöendet i jordens historia (hittills). Under den preioden dog 53% av de havslevande familjerna, 84 % av de vattenlevande släktena men också cirka 70 % av de landlevande arterna (växter, insekter och ryggradsdjur). Galet! Den stora massdöden efter det var för runt 65 miljoner år sedan när dinosaurierna gick åt.
Det är alltid de dominernade djuren som går åt, så människan står nog på tur... vi vet bara inte när och hur. (Notera att vi har haft fem perioder med massdöd men de jag nämner är de största. Forskarna Raup & Sepkoski och Rohde & Muller förutspår nästa naturliga massdöd om 10 miljoner år. Vad människan själv hittar på kan man ju aldrig riktigt säkert säga...)
I klostret blommade Fikonkaktusen för fullt.
På torget står St. Markus och vakar över oss.
På marknaden var det mest frukt och grönt så jag handlade inget. VI har ju trots allt frukt på båten i skålar på bordet.
Efter vår promenad unnande jag mig en krämig kula jordgubbsglass som jag snabbt satte i mig.
På kvällen hade vi Kaptens middag, kvällen man sätter på ett ansikte och klär sig fint. Jag hade köpt en knälång klänning på Indiska innan jag åkte och tog den turkosa sjalen till. Först satte jag den runt hästsvansen men ångrade mig och tog den runt axlarna istället. Kändes liksom lite mer naturligt.
Snart redo för Kaptensmiddag.
Soparnik trollades fram även idag! Mums!
Det blev inte särskilt mycket dans den här kvällen. Däremot kom Toms dotter Elena med sin fiol och spelade ett stycke för oss och Rade, Tom, Dominik och Bariša (Toms och Dominiks far) sjöng en avslutande dalmatisk sång tillsammans med musikerna.
Kapten Toms dotter, Elena, hade med sig sin fiol och spelade lite grann för oss.
Våra musiker från hjälp av Rade, Tom, Dominik och Bariša (och är jag lagt ner kamerna kom även lilla Elena och sjöng med).
Även om det nu inte blev mycket pardans den här kvällen kom ett roligt mail från Pella. Kunde jag ladda upp min koreografi Caught-up för det var några som var intresserade av att lära sig den? Det var nästan så jag blev sugen på att ta upp Linjedansandet igen - men har man världens roligaste jobb så får dansandet ligga på väntelistan även fortsättningsvis. I nästa liv så kanske... och jag länkade till min koreografi med ett sting av sorg.
Även om det nu inte blev mycket pardans den här kvällen kom ett roligt mail från Pella. Kunde jag ladda upp min koreografi Caught-up för det var några som var intresserade av att lära sig den? Det var nästan så jag blev sugen på att ta upp Linjedansandet igen - men har man världens roligaste jobb så får dansandet ligga på väntelistan även fortsättningsvis. I nästa liv så kanske... och jag länkade till min koreografi med ett sting av sorg.
Kommentarer
Trackback
