22 oktober - Perge, Aspendos, Side
Första frukosten på Argos och den var bättre än förväntat. Du vet, när man inte spenderar mycket pengar på boende får man ofta ett glas juice, kaffe, vitt bröd och någon ost. Men här bjöds det på youghurt, müsli, russin, grönsaker, ägg och lite annat. Härligt!
Frukosten startade halv åtta men trots den sena timmen var jag alldeles ensam.
Jag gick upp till U can Travel där minibussen kom och hämtade upp mig för att åka på utflykt.
Fick lite sällskap i duggregnet.
Perge
Staden grundades 1000-talet f Kr och blev en stad i regionen Pamfylien som sträckte sig från Medelhavet till Taurusbergen. Paulus och Barnabas missionerade här. Under romerske kejsaren Konstantin den store, han som konverterade till kristendom runt år 312, var staden jätteviktig för kristendomen. För den som är matematiskt bevandrad kan jag berätta att geometrikern tillika astronomen Apollonios kom härifrån. Ja, du vet, han som skrev om kägelsnitt som väl alla känner till. Nåja, det är inget jag tänker fördjupa mig i. Låt mig istället visa lite bilder från stället.
Vi startade i Perge och det här var en trevlig skylt jag hittade. Bra att de försöker hålla ordning bland 2000-åriga ruiner!
Ja, inte var det som att gå i Jerash, Efesos eller Pompeji men eftersom jag varit där så kunde jag använda min fantasi och få ihop något iallafall. Men personligen blev jag inte särskilt imponerad.
Gammalgrekiska inskriptioner var det gott om.
Agoran.
Alexander den stores port som stod under renovering.
Bysantiska porten.
Korintiska pelare.
Många ruiner som fanns här fanns ingen förklaring på vad det hade varit.
Rester av en basilika
Joniska pelare.
Hos slaktaren.
Hos fiskaren.
Pelargatan med joniska pelare.
Vy tillbaka mot Alexander den stores port.
Vattenkulverten gick under pelargatan.
Reliefer på marmorpelare.
Någons tempel. Kommer dock inte ihåg till vem det var...
Basilika.
Vy in mot en trottoar.
Vattenkanaler med keramikrör.
Vy mot vattenkanalen med en bro över.
Och så lite gammalgrekisk text på det då.
Mer från vattenkanalen.
Vem ligger och sover där vid fönstret?
Vy in mot pågående utgrävningar.
Lite mer vattenrör. Det var kanske det mest intressant här, att se hur romarnas vattensystem var uppbyggt.
Vy mot ännu mer utgrävningar.
Korintisk pelare mot en mulen himmel.
Prickskyttetornet var tomt.
Men jag hoppas att vattentornet var fullt.
Kaktusfikonen hade fallit tillsammans med kaktusen och med det så lämnar vi Perge och åker till...
Aspendos
Staden låg vid floden som idag heter Köprüçay, en flod som bildade gräns mot Side som man låg i fejd med. Den grundades på 1000-talet f Kr av greker från Argos (Jepp, samma namn som mitt hotell) men dess höjdpunkt kom på 500-talet när den hade blivit rik stad med hjälp av handel med salt, olja och ull plus via uppfödningen av persiska kungarnas hästar. Då bodde här runt 20.000 invånare. Akvedukten, 19 km lång, tror man byggdes någonstans 150-300-talet när staden höll på att växa sig större och större och man behövde mer vatten. Den var otroligt avancerad eftersom staden låg högre än vattenkällorna, så man använde s k sifonprincipen (hävert). Den innebär att man genom kanaler, broar och tunnlar skjutsar på vattnet så det pressas uppåt. Ingenjörskonst på högsta nivå, alltså.
Aspendos akvedukt ledde vatten från två källor, Gökçepinar och Pinarbas.
Aspendos är även känd för sin teater byggd troligtvis mellan år 161 och 169. Den konstruerades av den grekiska arkitekten Zenon, född i staden. Det vi ser idag är tillägg och renoveringar åtminstone två gånger; Seljukerna använde teatern som Karavansaray och på 1200-talet omvandlade de själva scenbyggnaden till ett palats. Teatern används fortfarande och när jag var där hade Aspendos International Opera och balett uppföranden där. Forskare menade tidigare att teatern kunde ta runt 15.000 åskådare men det har visat sig just under festivalen, att den korrekta siffran är över 20,000! Imponerande, eller hur?
Från Aspendos åkte vi ner och åt lunch vid floden.
Side
Och efter lunch åkte vi till Side. Side grundades runt år 700 f Kr och ligger på en halvö som skapar en naturlig hamn. Vi vet inte så mycket om när staden låg under lydisk och persisk styre (ca 700-350 f Kr), men bara det att Side stämplade sina egna pengar under perserna visar att staden var ett viktigt centrum i Pamfylien. Det blev så småningom en viktig hamnstad som blev rik genom piraternas slavhandel och sjöfart. Piraterna hade egentligen sin bas på Kreta och i Kilikien (i nuvarande Turkiets sydöstra del med östlig gräns mot Syrien och i söder mot Medelhavet) men tog över Side förmodligen runt 200-talet f Kr. Romarna besegrade dock piraterna år 78 f Kr och kejsar Pompejus gjorde staden romersk år elva år senare.
Och efter lunch åkte vi till Side. Side grundades runt år 700 f Kr och ligger på en halvö som skapar en naturlig hamn. Vi vet inte så mycket om när staden låg under lydisk och persisk styre (ca 700-350 f Kr), men bara det att Side stämplade sina egna pengar under perserna visar att staden var ett viktigt centrum i Pamfylien. Det blev så småningom en viktig hamnstad som blev rik genom piraternas slavhandel och sjöfart. Piraterna hade egentligen sin bas på Kreta och i Kilikien (i nuvarande Turkiets sydöstra del med östlig gräns mot Syrien och i söder mot Medelhavet) men tog över Side förmodligen runt 200-talet f Kr. Romarna besegrade dock piraterna år 78 f Kr och kejsar Pompejus gjorde staden romersk år elva år senare.
Det jag hade svårt för i Side är allt turistigt i den gamla, förmodligen fina, stadskärnan. Det var omöjligt att uppleva de gamla stenhusen i ottomansk stil och alla ruinerna. De var en våldsam kommers överallt av sånt som man tror turisterna är intresserade av att köpa. Jag blev nästan lite stressad.
Strandpromenaden i Side.
Apollotemplet tillägnat ljusets och konsternas gud. Han var son till Zeus och Leto och en utmärkt bågskytt. Attributen för denne gud är lager, lyra, delfin och korp.
Akantus.
Som sagt, överallt bland ruinerna idkades det handel av olika slag.
Teatern
Kurşunlu Şelalesi
Sista anhalten den här utflyktsdagen var Kurşunlu Şelalesi. Den här platsen blev naturpark 1991 och är ett område på 394 hektar. Man kunde promenera på stigar runt i området och tog man den lite längre vägen var det en del klättring och jag har för mig det var tolv nivåer totalt som jag klev upp. Jag blev nästan lite stressad över att inte hinna tillbaka i tid eftersom vi bara fick 45 minuter här.
Sista anhalten den här utflyktsdagen var Kurşunlu Şelalesi. Den här platsen blev naturpark 1991 och är ett område på 394 hektar. Man kunde promenera på stigar runt i området och tog man den lite längre vägen var det en del klättring och jag har för mig det var tolv nivåer totalt som jag klev upp. Jag blev nästan lite stressad över att inte hinna tillbaka i tid eftersom vi bara fick 45 minuter här.
Den lummiga skogen är nästan som en djungel med röd furu, gran, kermesek, lagerblad, mastix, vide, myrten, hagtorn, björnbär, vildrosor och nerium, vild timjan och mynta, ormbunke och klättrande murgröna.
Vildsvin, räv, kanin, ekorre, fladdermus, härfågeln, hackspett, turturduva, karp, sköldpaddor, vildhundar, ormar och ödlor bildar faunan i naturparken. Jag såg ingenting av det men hittade dom här två papegojorna.
Där promenaden startade och slutade satt en glaskonstnär som jobbade i Muranoglas. Jag köpte varsin blå (skydds)ängel till mina hazardväninnor (och som delades ut av tomten på träffen straxt före jul).
Utflyktsdagen var slut men jag fick se mycket och guiden den här dagen var helt suverän: Ahmet Ferit Turhaner. Jag önskade att vi hade haft någon som honom med på rundresan i Kappadokien...
De blev middag vid moskén när jag kom hem. Maten och servicen var väl så där... Men det blev lite mat i magen innan det blev horisontalläge.
Kommentarer
Trackback
