9 juni - Bara att gå vidare i livet

Igår blev en tung dag. Jag var inte glad som jag brukar vara. Anledning? Att jag inte kommer vara fri från mitt jobb en vecka som jag planerat utan fem dagar, vilket i sin tur att jag är ledig två dagar för att tömma Fredriks lägenhet och förrådet hos mamma. Och jag skulle inte få någon vikare.

Igår försökte jag bara smälta det - och jag måste medge att det kändes ganska tungt.
Idag var jag Problemlösarmaria igen där jag fattade en massa organisationsbeslut.

Idag var en ny dag. Bara att ta tag i den och lösa problem, alltså. Jag fixade så agenten tar min telefon, mamma löser problemet med lägenheten, det jag inte hinner - Och min mamma skriver i ett mail idag att jag inte ska oroa mig för lägenheten. Hon har förlorat sin ende son och säger till MIG att jag inte ska oroa mig *gråter lite* och jag skrev nya servicepapper och välkomstmaterial till mina gäster som kommer den engelskktalande guideveckan. Men nog är det tungt att veta att jag måste lämna det till min mamma, 78 år. Men nu är det så det är!

På eftermiddagen innan avresor och ankomster, bestämde jag mig för siesta på stranden. Det brukar jag inte ta den här dagen men jag behövde det. Sagt och gjort. Efter kontoret åkte jag hem, lagade lunch, fixade middagslådan till flygplatsen (ja, jag brukar ta med lite mat att äta mellan avresor och ankomster) och åkte sedan till Potokaki Beach där jag la ut min handduk och blåste upp min kudde och la mig sedan för att meditera över tillvaron.


Min huvudkudde är ett måste på stranden

Och som vanligt gladdes jag åt mina nya ankomster!

Avslutade kvällen på Restaurant Elia där jag har mina välkomstmöte tre veckor av fyra i månad, där jag tog ett par glas vitt och gick ut på internet för att blogga ifatt mina senaste dagar. För sorg påverkar en på ett märkligt sätt. Jag tappar energi när jag är ensam eller är med kollegor. Du vet aldrig när eller var men nog gråter man oplanerat. Och man vet aldrig när det blir...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0