Att vara Maria Graube

På morgonen hade jag mail från Pella. Det innehöll förslag på line dance koreografier att lära sig och lite musik. Sen får vi se hur det blir med inlärande av dem! De har inte helt högsta prioritet i mitt liv får jag medge. Det är inte som förr när man ville lära sig allt! Men av någon outgrundlig anledning blev jag lite sugen igår kväll.

Min förmiddag började på flygplatsen. Medan jag satt där och väntade på nya gäster gick jag igenom min Filofax och hittade Millas och min spelplan av BildBingo från en Ullaredresa, ett märkligt spel som jag aldrig fattade och förlorade inom fem minuter! En påminnelse om ett nederlag - som snart hamnade i papperskorgen!



Gäster anlände men de två jag skulle åka med (Exclusive-gäster) hade tagit taxi på egen hand och minibussen som vi skulle ha åkt med allihop fick jag se åka iväg utan mig. Det blev således egen taxi till gästernas hotell och därifrån åkte vi tillsammans till Choen Mon då de blivit erbjudna att flytta till ett helt nya systerhotell. Jag var klar med detta vid halv ett.

Gick direkt därifrån till hotellet med inbrottet och forskade i vad som hänt med ledningen, tog bilder och träffade gästerna. Allt är väl efter omständigheterna och hotellet är väldigt hjälpsamma. Och man ska ju lära sig av allt eller hur?
Till exempel att Safetybox är att rekommendera? Jag som aldrig brukar ha det när jag reser - men jag har kanske bara haft tur i alla år. Det får jag kanske klura på.
Att  lägga över allt av värde på en extern hårddisk kan ju också vara en lärdom. Nu gör jag ju det redan men man kanske borde göra det oftare.

Passade på att ta lite bilder av en liten bananblomma och lilja som växer på området.



När mina möten och fotograferandet var slut var jag hungrig och blev kvar för lunch. Och under lunchen blev jag mer kreativ än vanligt och tecknade min tatuering! Och jag som upplever att jag inte kan teckna så man ser vad det föreställer!

Du som brukar läsa min blogg vet att jag har tänkt låta göra en 12-uddig stjärna. Lämnade in bilder till en silversmed i Sverige men det projektet tror jag rann ut i sanden. Jag hörde aldrig något om stjärnan iallafall.
Idag kom jag på att istället för att ha stjärnan som hängsmycke... varför inte ha det som tatuering? Sagt och gjort. Här är den!



I mitten av tatueringen hittar du Yin och Yang som Bo redan har ritat (med vit Naga i det svarta och svart Naga i det vita) så den är lite slarvig medger jag. Men jag gillar den, alltså!
Ritningen ligger i min Filofax nu så jag ska ta mig en liten funderare till. Man ska inte tatuera sig spontant! Det är såna man ångrar.
Man kan väl kanske inte anklaga mig för att vara spontan i de fallen. Min första tatuering: 23 år. Andra 38 år. Tredje (Coverup av 1a tatueringen): 39 år. Och nu då... snart 49 år.
Varför tatueringar? Varför inte? De fungerar som smycken, bara att jag har dem på mig hela tiden... ända in i döden. haha

Satt på kontoret hela eftermiddagen och blev sedan upphämtad 18.45. Den här gången var det för Departure vilket innebär att vi hämtade upp gästerna på hotellet, åkte till avreseflygplatsen och de kom iväg som planlagt.
Eftersom min egen taxichaufför har varit på fastlandet sedan några dagar och han skickar sina kollegor, har mina resor inte helt fungerat. Den här kvällen fick jag vänta en halvtimme och var därför inte hemma förrän nio. Men hem kom jag ju!

Och när jag kom hem, tände lampan och skulle värma en matlåda fick jag syn på något i min diskho bland den rena disken (alltså jag har bara ren disk. Att lämna smutsig disk finns inte på kartan om man inte vill ha kackerlacksbesök.) Det var en liten gecko som satt där och vägrade gå bort även när jag flyttade bort disken! Jag trodde nästan den död. Men till slut blev den trött på att jag petade på den och sprang upp och gömde sig bakom köksfläkten.



Antal steg: 13588

BOBBYS HJØRNE