Att vara Maria Graube

Idag bestämde Therese att jag inte behövde komma in till kontoret utan kunde sitta hemma och jobba. Och jag satt nästan hela dagen och hade dåligt samvete och jag kan inte fatta varför eftersom jag har suttit med datorn i knät i sängen sedan kl 7 imorse och jobbat med mitt utflyktsmaterial. Det var väl för att jag inte rörde mig ute i vimlet kanske. Den där mindre bra känslan får jag sluta med omedelbart!



På onsdag har jag ju min tur till Marrakech och jag vill att den ska bli så nära perfekt det går och har därför möjlighet ett lägga energi på det idag. Jag har alltid en vision hur jag vill att det ska bli och vad jag ska hinna berätta om men för det mesta hinnar jag ALDRIG berätta allt jag vill ha ha.
Istället har jag lärt mig att det är bättre att fråga resenärerna vad de vill veta, noterar detta och berättar om sånt på hemvägen. Brukar funka jättebra!

Jag översatte sagor till svenska och hittade en som kändes som ett klokt val. De flesta har sence moralen att hämnden är ljuv... och det är inget jag själv förespråkar. Men jag hittade som sagt en som var typ snäll...

När jag satt och skrev om vårt sociala system här såg jag plötsligt något i ögonvrån. Det var en lite fink som satt på min säng. Men när jag vände huvudet och tittade på den blev den rädd och flög ut igen. Men det var lite kul, tycker jag. Kanske det mest speciella inslaget under min dag, faktiskt.

Till lunch lagade jag kyckling, svampsås, hemmagjort potatismos och serverade lite körsbärstomater på min lilla marockanska fyrkantiga assiett.


Klurade lite på fårfesten (Ait Kebir) ca 17 november. Kanske man kan få vara med om det på ett hörn? (Då har mycket stängt här, om ni funderar på att komma hit då...)

Ett par gäster ringde på servicemobilen och lite senare ringde Therese och bjöd in mig på en kopp kaffe hemma hos henne. Det får bli efter att jag har pratat med receptionen på Amadil om extra natt för en gäst som inte ska tillbaka till Sverige på fredag.

Pratade med Martina på FB och hon berättade att hon börjat blogga igen. Det var lite dåligt med det ett tag så jag slutade gå in och kolla. Men jag läste ifatt för glatta livet medan jag åt matrester från lunchen!

Sen satt jag i min säng, tittade ut genom balkongdörren och ser när solen går ner och Atlasbergen göms i diset. Igår var det orange, nästan fullmåne och det börjar bli lite kallt att sitta ute på balkongen utan jacka, tycker jag. Men jag är å andra sidan ingen viking...

Innan jag gick och la mig denna måndag insåg jag att min mobil ännu en gång bytt tid och fibblade med det lite grann. Får beställa väckning i receptionen på onsdag. Jag betalade även mina räkningar så jag kunde sova med gott samvete. Gladdes återigen åt att jag hade mitt Icakort hos mig igen. Det hade helt klart blivit kämpligt utan det...

Dagens lärdom är att vi människor tydligen har två olika drivkrafter
- att ha (saker, pengar och människor)
- att vara (prioriterar upplevelser och erfarenheter)

Vilket som driver mig är väl uppenbart, som lever i resväska ständigt med vikten max 20 kilo och lämnar saker lika lätt som jag vaknar tidigt på morgonen...