20 okt - Slurp, sa maskinen, och kortet var BORTA!

Idag har jobbat Back stage, vilket alltså innebär kontoret. Det är mycket som ska vara klaffat och klart innan gästerna ska komma och inget ordnar sig själv, som ni säkert känner till. Telefonsamtal med dubbel- och trippel-check om både det ena och andra. Material som skall fixas fram, kopieras och skrivas.

 

Vi tog ett litet avbrott och åkte en tur till naturreservatet Sous-Massa. Här är lite bilder därifrån. Tyvärr kan jag inte zooma så ni får se de röda flamingosarna som var på andra sidan. Två flockar hade vi där idag.

 

.

 

.

 

.

 

Innan vi åkte hem besökt vi Medinan straxt utanför Agadir, som började byggas 1992. Men jag vet inte. Alltså den är fin... men det finns liksom inget där. Lite butiker och en restaurang. Men, när. Det är inte värt ett besök, känner jag. Det roligaste var nog stolarna i Tujaträd...

 

.

 

..

.

 

.

 

 

På kvällen var vi på Marjane och handlade. Men före det följde jag med Therese hem till henne och det blev en annorlunda kväll därefter, kan man säga. Häng med här!
Therese skulle ta ut pengar i automaten och jag få den briljanta idén att gör det jag också. Jag hade ju 300 kronor på Icakontot och de kunde ju vara bra att ha på fickan, tänkte jag.

Jag satte i mitt kort, precis som vanligt. Slog min kod som vanligt. Valde hur mycket pengar jag ville ta ut som vanligt. Det var liksom bara ETT lite aber. När jag gjort ovanstående procedur upprepade den moment två och tre, vilket jag undrade lite över. Men det här är Marocko och det kanske funkade så, tänkte jag. Maskinen frågade efter min hemliga kod. Spännande!

Jag fortsatte således att slå min kod och välja summa. Det gick alldeles utmärkt - till tredje gången!

Slurp, sa maskinen, och kortet var BORTA!

Inget kort kom ut. Jag stod där och stirrade förvånat och undrade fånigt  "vart tog mitt kort vägen nu då?" och texten kom upp att kortet var beslagtaget och jag fick kontakta banken. ha ha Så roligt för mig! Nu var det ju bara det att jag ju faktiskt inte på en BANK, jag var på ett hotell! I Marocko!

 

Vi sökte kontakt med receptionisten som sa att vi fick gå bort till Businesscenter och prata med dem där. De tömde inte bankomaten förrän tidigast fredag... Arrival-dagen!  *suckar* Bra tajmat, liksom!


Vi trampade väl iallafall bort till kvinnan vid bordet och efter att hon avslutat telefonsamtalet som hon inte hade bråttom med att avsluta, förklarade jag min ångest. (Det hör nämligen lite till saken att detta kort går till mitt lönekonto och därifrån betalar jag räkningar och gör överföringar! Det är den 20 oktober dag - ingen bra dag för denna händelse, va?)

Jag visade mitt pass, hon tog mitt namn och skulle se till att de lämnade kortet i receptionen och jag kunde hämta det där på fredag. Hm... Skulle man tro på det?


Så ja, lite stressad blev jag där ett tag. Men ni vet, vad kan jag göra? JAG kan inte öppna maskinen hur gärna jag än vill. Eller kan och kan... det kanske jag kan. Men det vore ju direkt olämpligt att bryta sig in och sitta i fängelse för en sådan småsak, ändå  ha ha  Näe, det var ju jag som slagit in koden - fel kod. Bara att ta ansvar för situationen och vara den vuxen.


Men visst hoppas jag att jag får tillbaka Icakortet senast fredag när de kommer och tömmer automaten. Annars kommer mitt liv bli ganska mycket svårare än det hade behövt vara...

Antal steg tagna denna spännande dag blev "endast" 10 148 steg!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0